Farnbojantan

Usch för 3dje året irad så här runt advent och jul så åker mitt humör upp å ner. Det är lite jobbigt när det gör det. Ena minuten så är man pigg å glad för att nästa minut/dag så.. är jag i botten å vill bara grina. Å varför det är så här vet jag inte riktigt men... det är nog pengarna som jag känner att dom inte kommer att räcka till, till allt som ska å bör handlas inför jul. Sen är det den här.. saknaden.. efter mitt allt. Lider när jag vet att dom inte är helt snälla mot henne och hon tycker att det är jobbigt att fara fram å tillbaks å hennes största önskan som tyvärr ALDRIG kommer att bli uppfylld att hennes pappa och jag ska bli tillsammans igen. Jag vill absolut inte det men.. ibland så känner jag att bara för att få vara med henne jämt å alla högtider å för att hon ska få sin önskan uppfylld. Men nä hon får tyvärr med ett tungt modershjärta fortsätta att drömma å hoppas. Jag kan bara försöka ge henne en massa annat som hon önskar så att hon ändå får vara lite lycklig några få stunder om året iaf. Undra vad som förväntas hända under 2011.... skulle vilja veta men.. är nog bäst att inte veta det. För då kanske man inte löser det bästa ur den synvinkeln å för stunden. Ödet ska man nog inte å bör man nog inte kunna styra men.. ibland rätt ofta skulle jag vilja kunna det iaf. Jaja den som lever får väl se....