Vilken jävla dag egentligen.
Idag fyller jag.. å denna födelsedag får mej att känna mej så.. ja ensam sen jag vart singel. Bor 10 mil från min släkt å.. ja ibland känns det som mina riktiga vänner bor bara där oxå. Eller jag har några vänner här där jag nu bor men.. känner ändå mej så jävla ensam.
Vill bara gråta... har samma känsla varje år.. vill inte fylla år. Jag säger bara det att det är tur att jag har dottern annars vet jag inte vad jag skulle göra.
Ska det vara så här.. det är lika närmare jul.. då har jag oxå samma öken kännsla speciellt när det är sån här jul då hon ska fira julafton mä sin pappa. Alltså jag fixar inte snart mer.
Sen.. så.. jag saknar M I N häst Nattis. Har sålt henne för lite över 2 år sen å allt för ofta kommer det över mej. Å är jag sen redan nere.. ja då blir det inte bättre. Som idag när jag redan är down ( men vad faan idag ska jag ju bara skrika yppie.. men det fasnar bara i hjärtat)så var jag in i den allra nya ägarens blogg å såg blider å läste hur glad hon å hennes barn var över henne. Alltså det var ju kul... men.. det känns sååå tungt. Jag kommer aldrig mer få en egen häst. Å jag hade en chans att få hem henne igen.. men det gick i lås på gott å ont.
Men nu får vi hålla tummarna att hon får stanna där å att dom är nöjda mä henne.
En tung dag.
Nu är den årliga helgen mä mamma å Lasse över.
Det är alltid lika roligt när dom kommer på fredan å... söndan är lika tung när eftermiddan kommer å det är dags för dom att åka hem.
Å som årligt är så var det ett besök på Leksansknäckebröd å på Clas Olsson. Men iår vart besöket på Clas Olsson lite stressig för min älskade syster kom på lördag eftermiddag. Men vi hann mä allt som vi skulle å det är det viktigaste.
Sen var det jätte trevlig när vi kom hem å syrran var här. Jag å mamma gjorde iordning winerbröd å sen fikade vi å hade en massa prat. Det var så skönt att syrran satt i lugn å ro å hade ingen bråska att åka hem.
Men jag tackar mamma, Lasse å syrran för dom fina paken å en jätte trevli å mysig helg. Synd bara att det endast sker en gång om året :(
Hoppning!!
För många många årsen så tävlade jag aktivt inom hoppning på stor häst.
Men så blev omständigheterna så att jag slutade på gott å ont. Jag skaffade en egen häst, ett fullblod som jag tog direkt från Täby galopp. Världens bästa häst.. han var ju min första E G N A häst ju. Klart att han har tagit ett stort utrymme i mitt hjärta.
Men iaf så då jag fick han så la jag den stora karriären på hyllan å skulle lära upp min häst. Visst jag fick upp han till LB nivå( = 110-120) men han drog oxå mä en skada som vertinären aldrig fick bukt mä. Så till nån start på riktig nivå det kom vi aldrig men på många olika hoppträningar osv åkte vi å for på.
Men så.. tog benet till slut hans ben.. han började kosta mer å mer i vetrinär å han vart halt oftare å oftare å dom kunde inte hjälpa mej.
Då hade jag redan min andra underbara häst Nattis som en påläggskalv på slutet när det börjde gå ut för Affe.
Men hur som jag tränade på Nattis en hel del å jag fick barn å insåg att jag måste låna ut en häst för då hade jag i sin tur skaffat nästa "kalv", en 1 åring som oxå behövde sin tid. Lånade ut Nattis.. å fick henne sönder hoppad :(.
Men men så blev det så att unghästen vart jag tvungen att slakta efter att han fick problem mä magen.
Sen separerade jag å fick då även sälja min älskade Nattis.
Då.. dog jag.. Hade jätte svårt att se hästar.. dom fick mej att må såå fruktansvärt dåligt. Kunde inte se folk rida inte änns se häst ihagen.
Ibland när jag damma mina prisrosetter å priser så drömmer jag mej tillbaka fast jag får ont imagen. Hur jag än vänder å vrider så får jag inte den svunna tiden tillbaka.
Men såå idag.. fick jag hoppa den hästen som jag är medryttare på.
Shit vad kul det var å dom gammla takterna satt kvar. Det var precis som att cyckla. Det värsta är att jag nu började drömma mej tillbaka nu..
Det finns en anledning till att jag inte velat hoppat..utan heller stått på backen å hjälpt folk istället. Så.. nu är det bara bita i det sura äpplet å intala mej att det inte var kul att hoppa å att det var jätte läskigt.. annars vet jag inte hur jag ska klara detta.
