Farnbojantan

Nu har första advent varit å man har lite julstämning i kroppen. Med julpynt lite här å var å så nu kylan på det... då borde det inte kunna bli bättre. Men det är faktiskt så.. det kan bli bättre. Jag skulle vilja ha ro i mitt privatliv slippa bråka å jävlas så gott som jämt. Men om man bortser från det så har mitt liv förändrats lite iaf för detta bråk har ju funnits i mitt liv så länge som 1.5-2 år så det är jag så van mä. Så har jag inget timjobb längre. Jag har blivit av mä mitt älskade jobb på Salas fängelse. Jag bara trivdes där,å det var kanon arbetskamrater (bortsett från ett undantag som det alltid finns) så var det bara såååå.. underbart. Det är väl därför som jag inte fick ha jobbet kvar :(. Det finns "visst" nått som heter LAS som ska vara till en fördel för alla timjobbare. Men för mej blev det min "död" på Salberga. Jag har nu jobbat där så mycket å så länge att jag har bara några få dar kvar tills jag blir LASad å... då är det tack å adjö. SKIT TUNGT!!!!! Det var inte mä glädje som jag lämnade in mina kläder precis, utan mä ett tungt hjärta. Så nu står jag här på skratch igen.. å har inget att göra. Visst visst nu till jul så är det ju på gott å ont men.. jag vill JOBBA. Men men.. nu till verkligheten.. söka jobb... som inte finns....